Så det var länge sen jag skrev eller hur?! Det är därför att jag befann mig i ett väldigt konstigt sinnestillstånd. Jag försökte få andra att må bra, men jag mådde bara dåligt av det själv och det gav ändå inget resultat. Jag kände mig svag, psykiskt svag och jag föraktar sådan svaghet. Till slut gick jag till oraklet, även känd som min mor, och tillät mig själv att visa mig hjälplös framför henne och fråga om råd. Rådet lydde att jag ska tänka på mig själv, för att om inte jag gör det, så gör ingen annan det heller. Och sant är det ju. Situationen i mitt liv ser lite annorlunda ut än sist, jag tror att jag har förlorat en vän, permanent antagligen, för att även om vi börjar umgås igen, så kommer det nog aldrig bli som förr. Det gör mig givetvis ledsen och jag önskar att det inte vore så här, men jag känner inte längre att skulden bara är min och detta är väldigt befriande på sitt sätt. 

 

Nog om detta! Jag försöker leva enligt en bra regel: att inte titta på vad som har varit eller vad som kommer att vara; det är det som är nu som räknas, men ändå tänker jag dra, i bilder visserligen, lite om vad som har hänt sen sist.