Efter 100 års väntan, massa mailande fram och tillbaka, har Uni of Newcastle i Australien bestämt sig till hundra procent att de vill ha mig där. Japp, de godkände mitt val av kurser och skrev att "vi ses" den 22 juli då orientation-week börjar. Dock så har min rädsla över att lämna hemmet och alla nära och kära och bege mig till andra sidan jorden i nästan ett halvår växt enormt. Hur ska jag klara mig där?! I början var jag övertygad om att jag kommer få bo på campus, något som visade sig inte stämma, då de verkar ha väldigt många intresserade av rummen och rent av avråder att överhuvudtaget söka campusboende... Gah, jag har inte något boende alltså. Jag är så himla nervös och stressad över det där, att jag seriöst lite då och då tänker på att avböja på offerten jag fick och bara stanna hemma. Det kommer antagligen vara kul när jag väl är där, men just nu får jag magsår av allt det där.

 

 

På agendan just nu:

*Skicka över nödvändig information till uni

*underrätta ansvariga på mitt program att jag åker

*ansöka om visum,

*köpa flygbiljett,

*HITTA BOENDE,

*ansöka om studielån,

*komma på hur man ska packa när man ska vara borta i nästan ett halvår, vilket kopplas till flygbiljett också, hur mycket bagage behöver jag egentligen?!

*oroa mig att mina vänner kommer att glömma bort mig medan jag är borta,

*oroa mig över den långa flygresan (att jag typ dör i en flygkrasch eller typ att min väska kommer bort; och att jag kommer få klaustrofobiattack på flygplanstoan...),

*oroa mig över att min engelska kanske inte räcker till och jag kommer vara ännu mer vilse än vad jag redan tror att jag kommer att vara och forever alone dessutom,

*oroa mig över den "trevliga" skulden jag kommer att ta på mig iom studielån,

*oroa mig över att det kommer att vara tråkigt och jag kommer bara, helt ovärt, ha en skuld att betala.

Och slutligen,

*oroa mig att jag kommer ha så jävla kul där borta att jag kommer inte vilja åka hem... 

 

Jag är riktigt, jävla livsrädd och vill bara stannahemma. Samtidigt vet jag att jag kommer vara riktigt, jävla pissarg på mig själv om jag inte åker, för att det kommer antagligen vara svinkul... Logiskt, inte sant..?