En dröm som sade något

Inatt hade jag en lite konstig dröm, men på något  ätt tyckte jag om den väldigt mycket. Jag drömde att jag var på väg hem, jag vet dock inte varifrån. Det var höst, det var mörkt och ganska fuktigt. Jag promenerade genom Söder och plötligt kände jag mig väldigt hungrig. Jag såg människor sitta inne på caféer och restauranger, men själv hade jag inga pengar på mig (jag drömmer till och med om att jag är fattig...). Men jag hade en matlåda med mig. Jag såg plötsligt en liten park, där det fanns bänkar och bord, men där ingen satt, hungern vann över mig och jag gick dit för att äta. Några minuter efter jag började äta, kom det en massa människor och satte sig vid borden, alla hade matlåda med sig. Till slut blev det så fullt att tre människor satte sig bredvid mig, ett ungt par och en ung kille. "Du har gjort det alla velat göra länge", sa han till mig. "Bara sätta sig och äta sin matlåda, inte känna sig tvungen att äta på restaurangerna. Äntligen någon som vågade". 
 
Det är rätt kul eller hur? Att drömma om att man är annorlunda, att man vågar något och får andra hänga på det "konstiga". Jag undrar om det bara var en dröm eller om det va mitt undermedvetna som ville säga något till mig, att jag verkligen ska våga vara egen. 
 
Drömmen fortsatte, men det var inte matlådan som var i centrum längre. Killen som började prata med mig visade sig vara polsk. Han var född i Polen, men kom hit som tonåring. Han studerade juridik numera. Plötsligt blev jag väckt av åskan. Och drömmen kunde jag komma ihåg i minsta detalj och det gör jag nu, i skrivande stund också. Och när jag låg där vaken, tänkte jag på en sak. Att jag drömde precis om det jag drömmer om. Att jag vill ha en pojkvän, en polsk pojkvän. Men inte sådana där som kommer hit, lär sig tre meningar på svenska och jobbar inom bygg resten av livet, men en kille som är nästan likadan som jag. Som vill bryta mot dem där fördomarna om dumma polacker, som pluggar, som beter sig väl. Var hittar jag en sådan? Jadu, ingen aning.

Kommentarer:
Postat av: Emelie

Så lustigt att det var precis en sådan pojk jag hittade mig...! Synd att han inte har några bröder, haha..

2012-08-05 @ 14:11:20
URL: http://sockerskin.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar

Trackback
RSS 2.0